2003 Bosquet des Papes

Säsongens första grillning är äntligen avklarad. Nyslaktad unggris tas hem från familjegården och några väl valda bitar får sig en däng av vår hemgjorda marinad. Matchas med somrig potatissallad med dijon-vinegrette och en BBQ salsa, och lyckan gjord.

Till detta tar vi fram en årgång av en klassiker här i hemmet; Bosquet des Papes. Årgång -03 var stekhet i Rhone så vi kan nog vänta oss lite eldighet.

Färgen i glaset är ljust röd med en liten vit kant. Doften bjuder först på blommor, viol och en aning liljekonvalj för att sedan gå vidare med fat, hallon, sötlakrits och svarta oliver. Någon kartig komponent är också närvarande.

I munnen är vinet mjukt och medelfylligt med bra längd och en mild kärnbeska. Eldigheten går inte att ta miste på men motsvarar vad vi hade förväntat oss. Vidare bjuds vi på plommon och en näve sandiga tanniner. Allt som allt ett gott vin men det är en bit kvar den trevliga nollfemman.

Art.nr: N/A
SEK: 241:-

2005 Sondraia

Kvällens sipparvin, Sondraia, kommer från producenten Tenuta Poggio al Tessoro. 2005 är ingen "stekhet" årgång men druvblandningen på 65% cabernet sauvignon, 25% merlot och 10% cabernet franc är tämligen intressant. Vi är, milt uttryckt, nämligen rätt så torsk på italiensk cabbe....
Poggio al Tessoro visar sig efter lite efterforskning vara ett samarbete mellan den välkända familjen Allegrini från Verona och den amerikanska vinimportören Leonardo Lo Cascio.

Vi luftar blygsamt och sticker sen näsan i både glas och karaff. Doften är behaglig och vi andas in lite sötsura körsbär, milda ekfat, svartpeppar, marsipan, mandel och brända sockerbitar.

I gommen är vinet väl fylligt men även läskande slankt. Tanninerna är medgörliga och smaken ligger länge kvar och penslar, med viss beska, halsmandlarna på ett insmickrande sätt. Vi upplever vinet som mycket välbalanserat och alkoholen på 14,5% är integrerad på ett imponerande sätt.

Detta är ett synnerligen välgjort, modernt vin som är gott rakt igenom.
Men, det kommer ju såklart ett MEN, trots den höga charmfaktorn och insmickrandet så blir det på det hela taget för snyggt och elegant. Vi får inte den där lilla nervkittlingen som vi ofta önskar av den här typen av "supertuscans". Betyget blir därför, med viss tanke på prislappen, godkänt men inte mer.

SB no: 97668
SEK: 319:-

2005 Barbera; Pio vs Spinetta

Ännu en gång lyckas rånarna matcha kalendrar för att riva av en temaprovning. Denna gång skall Micke få bredda kunskapsträsket med riktigt bra Barberaviner. Det som bjuds är Spinetta Bionzo samt min gamle trotjänare Fides från Pio Cesare. Båda vinerna har en hel del gemensamt bla fatlagringen, men skall visa sig vara ganska så olika spelare.

Bionzo är mörk, mörk i glaset och behåller färgen ända ut i kanten. Doften bjuder på mörka bär, bränt socker och rökta charkuterier, en hel del alkoholhetta samt surkörsbär. Avslutningsvis även nymosade körsbär och grillkol.

I munnen går vinet på rejäl kraft i attacken, det är fylligt, kryddigt med tilltagen längd. Noteringarna från doften går igen även här och kompletteras med en hel del fat, kött och gummi. Ett riktigt trevligt och kraftigt vin som definitivt kan ligga ett par år ytterligare.

Samtalen under kvällen rör inte bara vin utan en del musik avhandlas; vi utser ganska snabbt Bionzo till kvällens svartrockare, om än ganska balanserad.

Fides har också en mörk färg men har en vit kant. Doften; som är stor, len, mjuk och delikat inbjudande; ger en hel del fat och pigg frukt i form av körsbär, skumbanan och palsternacka. Vi är inte alltid så förtjusta i massor av fat men detta är så snyggt gjort att alla barriärer rasar direkt.

I munnen är också Fides stor och fyllig om än med en lite slankare kropp. Vinet är otroligt ”runt” i alla smakerna och formligen klistrar sig fast i hela munnen. Noteringarna från doften går igen även här med lite barrskog samt betoning på körsbär.

Ord som läskande, pigg frukt, alert och integrerade fat fullständigt haglar genom luften och omdömena går inte att ta miste på. Detta är riktigt gott. Tyvärr var det sista flaskan som rök men jag har aldrig haft för avsikt att lagra -05:an då det har varit tillgänglig från start.

Även detta vin får en musikstämpel och det blir kvällens gladpop alternativt hippie!

Vilket vin vi tyckte var bäst är ju inte så svårt att gissa. Seger för Pio. Men Bionzo kommer nog igen om ett par år och då har iaf inte vi några Fides kvar för en rematch…

2005 Bionzo; Spinetta
Art.nr: N/A
SEK: 315:-

2005 Fides; Pio Cesare
Art.nr: N/A
SEK: 250:-

André Clouet Cuvée 1911 NV

Clouet´s prestige cuvée äntrar scenen iförd både bastkjol och pappersdrapering. Flaskan skall efterlikna flaskorna som tillverkades 1911 så vi får väl anta att skumpan kom inrullad i halm då. Vidare tillverkar man bara 1911 stycken per år och vår flaska har nummer 479 och är degorgerad 070227. Den svenska tilldelningen är 240st.

Druvblandningen är 100% pinot noir med fördelningen 25% 1995, 50% 1996 och 25% 1997.

Färgen är ljusgul och vi slås direkt av hur ”stora” bubblorna är. Inte riktigt så det brukar se ut i denna prisklass.

Doften är inte direkt vidöppen men bjuder på gröna och gula äpplen, bröd, nougat och lite brynt smör. Vidare finner vi en aning jäst.

I munnen bjuds vi på en lång och fyllig smak med äppelfrukt, mineral, brödighet och citrus. Vinet ligger kvar länge i munnen. Vinet är ganska så stramt men inte alls på den nivå som Avize var. Där Avize var lysande till skaldjur så fungerar 1911 bra till densamma men är mer matkrävande för en perfekt matchning. Dock inte lika mycket som Legras. Man kan säga att detta ligger mitt emellan de andra två. Vi noterar avsaknaden av Chardonnay, vinet upplevs som lite rundare och mjukare än många Blanc de Blanc.

Allt som allt en mycket god skumpa som definitivt drar blickarna till sig. Gott att sitta och sippa på eller till lite lättare fisk och skaldjursrätter.

Art.nr: 96543
SEK: 529:-

2003 Girolamo

Castello di Bossi ligger i Castelnuovo Berardenga i södra delen av Chianti Classico, Toscana. Egendomen drivs och ägs av bröderna Marco och Maurizio Bacci. Castello di Bossi var för 40 år sedan faktiskt en av de första i regionen att plantera cabernet sauvignon och merlot. 2003 Girolamo bjuder på merlot för hela slanten.

Röd, pigg frukt tillsammans med fat, choklad och menthol strömmar upp ur karaffen. Mycket angenäm doft och ett riktigt sniffarvin.

Smaken är en riktig 5-stegs raket; initialt lent i gommen, finstämt slankt, rejäl längd, njutbar strävhet samt avslutningsvis fantastiskt läskande. Ytterligare beskrivande termer torde vara "runt och balanserat".

Ett av de mer intressanta 100% merlotviner vi har druckit men det är ändå lite mycket uppesittarkväll och dansbandskaraktär för vår del. Vi vill nog ha lite mer ös och hårdrock i viner av den här karaktären för att vi ska falla pladask.

SB no: 96024
SEK: 295:- (Förr 369:-)

Jacquesson Cuvée nº 732

Jacquesson var ett av de första champagnehusen när det grundades 1798 i Châlons-sur-Marne. I dag drivs firman av bröderna Laurent Chiquet (vinmakaren) och Jean-Hervé Chiquet (affärsmannen).

Bröderna har redan från början haft siktet mot den absoluta toppen och alla nya investeringar görs med inriktning mot kvalité.

Standardchampagnen som vi dricker i kväll har sedan en tid fått ett nummer för att skilja de olika blandningarna åt. Vår flaska kommer till 79% av druvor från skörden 2004. Blandningen består av 39% chardonnay, 36% pinot meunier och 25% pinot noir. Degorgeringen skedde under fjärde kvartalet 2007.

Doften är frisk med inslag av gröna äpplen, bröd och nougat. En helt annan komplexitet i doften jämfört med en mängd andra standardcuvéer vi har druckit den senaste tiden.

Rejält smakrik med rejäla mineraler och riktigt bra syror. Fylligt, överraskande runt och en rejäl längd får oss att le förnöjt. Det hela rundas av med en behaglig beska.

Det här var en riktigt trevlig bekantskap som vi kommer se mer av här hemma.

SB no: 7436
SEK: 325:-

2004 Dròmos

Lördag kväll och vi dricker en prissänkt Super-toscan från Poggio Verano, nämligen Dròmos årgång 2004.

Francesco Bolla, grundare och ägare, var fram till 1999 VD och ordförande i familjeföretaget Bolla, då han lämnade Verona för att lägga grunden till sin egen vingård och sitt eget vin. År 2000 hittade han sin mark ”Tenuta Poggio Verrano”, i Maremma i Toscana, närmare bestämt i Morellino di Scansano.

2003 skördade han sitt första vin tillsammans med vinmakaren och oenologen Carlo Ferrini. 2004:an som vi dricker i kväll är alltså hans andra årgång (även årgång 2005 finns i BS). Vingården liggen på en sluttning mot sydsydost, mellan 170 och 300 meter över havet, ca 15 km från kusten. Jordmånen är kalkhaltig, stenig och lerig. Skördar gör man för hand. Långsam urlakning och jäsning i små temperaturkontrollerade rostfria ståltankar. Vinet åldrades under 18 månader på 85% franska och 15% amerikanska fat.

Druvblandningen består av 75% cabernet sauvignon samt 25% alicante, cabernet franc, merlot och sangiovese.

Färgen är mörkt, djup röd och doften är rejält maffig med tydliga ekfat, körsbär, tobak och grillkol.

Längden är imponerande och i gommen noterar vi en kraft och fyllighet som tillsammans med en skön strävhet får gommen att skrynklas rejält. Alkoholen (14%) gör sig till känna och vi upplever en viss eldighet men vi störs inte av detta i kväll. Parmesanen vi har valt som tilltugg är en fantastisk kombination.

Under kvällen tillkommer toner av stall och svartpeppar och vi tycker att vinet växer ytterligare. Vi gillar detta skarpt även om de framträdande rostade ekfaten stör helhetsintrycket något. Att stoppa undan några flaskor i en sisådär 3-5 år är nog ingen dum idé.

SB no: 98265

SEK: 246:- (Prissänkt från 307.-)