fredag 23 oktober 2009

Bordeaux vs Napa....and a bottle of champagne!



Det är dags för en halvblind provning med representanter från Bordeaux och Napa.

Men, för att komma i rätt sinnesstämning så inleds kvällen med en prestigechampagne från huset "De Venoge".

1993 de Venoge Grand Vin des Princes är Mersaultgul i färgen och doften är fantastiskt komplex med inslag av äpplen i blandade färger, citrus, nougat, hasselnötter och anis. Kort inpå så framträder även en tydlig ton av Calvados vilket signalerar hög mognadsgrad.
Smaken är mycket lång och elegant, sensuellt mjukt och mysigt med en cool attack på tungan med avslutande finstämda syror. Bubblorna är små och fina men försvinner hyfsat fort och karaktären förvandlas mer till ett stilla vin.
Fantastiskt gott men drick nu!

Lite korta noteringar från provningen:


Glas nr 1 doftar kaffe, läder, tobak, rostade fat, stall och lite grön paprika. Smaken är lite örtig med bra längd. Svårtillgängligt sträv, neutralt dov och ganska så sluten.

Efter någon timme så framträder en insmickrande doft av crème brûlée samt en tydlig dos av de här rullade kolaremmarna med en röd kula i mitten man köpte som barn. Tillsammans med en rejäl dos med fotsvett så är detta kvällens vinnare rent doftmässigt. Tveklöst Bordeaux.

Facit: 2006 Château Clerc-Milon



Glas nr 2 bjuder på lite mer syltiga toner, lite fatvanilj och pigga mörka bär. Vinet attackerar initialt i gommen men fadar ut i ett lite klent mittparti och slut. Läskande.Under kvällen så växer toner av bränt socker fram och gör doften mer komplett. Tillsammans med hängmörad filé av hästkött och kantarellsås så växer vinet rejält. Det här vinet lyfte sig mest av samtliga provade tillsammans med mat.

Facit: 2004 Château Pontet-Canet


Glas nr 3 är parfymerat med svartvinbärssylt och tallbarr. Friskt och till en början överextraherat dock ej negativt. Alkoholstinn, stor, svulstig med en imponerande fyllighet. Bra längd med inslag av peppar och sötlakrits. Ytterligare luftning nyanserar vinet ytterligare med toner av bränt socker.

Facit: 2005 Shafer One Point Five


Glas nr 4 ger oss ceder, lite sura körsbär, petroleum, tobak, läder och fat. Smaken är fylld av cassis och körsbär. Fylligt, läskande med bra längd. Vinet håller sig i schack hela kvällen och sticker ut som det mest finstämda och balanserade av samtliga viner.

Facit: 2002 Heitz Napa Valley Cabernet Sauvignon
Summa summarum: En riktigt kul provning med riktigt bra viner där Heitz enhetligt röstas fram som kvällens vinnarvinare!

onsdag 7 oktober 2009

2007 Côte du Rhône Prestige Vieilles Vignes - Domaine Roger Perrin


Perrins CdR Prestige VV kommer från gamla stockar med ett snitt på 60 år. Skördeuttagen är låga, druvorna handplockas och vinifieras enligt samma metoder som domänens CdP. Vinet görs bara de bästa åren och 2007 i södra Rhone har ju ingen klagat på hittills.

Uppgifterna om druvblandning varierar men är i linje med; 75% Grenache, 20% Syrah, 4% Mourvedre och 1% Carignan.

Vi möts av en inbjudande doft som är fylld av röda mogna bär, skogsbär, saltpastiller, örter och kryddor. Det känns direkt att vi inte kommer att bli besvikna.

Vinet är överraskande fylligt och lite småkaxigt, behagligt sträv med skön metallisk kärv efterklang, initialt dovt och knutet. Efter hand så öppnas paketet upp och fram träder ljuvlig frukt tillsammans med multna löv, tobak, lagerblad och en överdos av järnfilspån. Smaken dröjer kvar länge och väl och vi formligen suger kinderna torra i hopp om att finna än mer aromer.

Vinet mår nog inte alls illa av att ligga till sig några år men vi kommer nog ha kraftiga problem med att invänta dessa framtida smakförnimmelser. Det är för gott nu helt enkelt!
Tveklöst en av de bästa Côte du Rhône vi någonsin har druckit (har vi sagt det förr?). Först Cuvée du Vatican och nu det här, vilket fantastiskt Côte du Rhône år det här tenderar till att bli! Tack svärfar för flaskan, vi beställer fler omgående!

Beställs via Tryffelsvinet, ett sexpack för SEK 870:-.

lördag 3 oktober 2009

2004 Il Falcone Riserva


Nero di Troia (även kallad Uva di Troia) är inte en druvsort som hör till vanligheterna här hemma. Men, när Parker delar ut 93 pinnar åt Riveras ”Il Falcone” från Apuliens ”Castel del Monte” (namngivet efter det märkliga åttkantiga slottet) så blir vi vansinnigt nyfikna. När vi dessutom noterar att prislappen inte ens hamnar över 150-lappen, då kan vi inte behärska oss.

Il Falcone är gjort på 70% Nero di Troia och 30% Montepulciano. Vinet lagras i 12-14 månader på franska ekfat och ligger sedan ytterligare något år på flaska.

Vinet är förföriskt mörkt rött, nästan Cahorssvart. Doften bjuder initialt på mörk frukt, både plommon och svarta vinbär. Tillsammans med inslag av blyerts och tobak så får vi först lite old-school Bordeaux-vibbar men de luftas (tyvärr?) bort relativt snabbt. Peppar, läder och mint kompletterar doftpaletten…..riktigt behagligt!

Fylligt och läskande med mjuka tanniner. Pepparn fräter på tungan som tillsammans med framträdande, jordiga mineraler skänker en skön karaktär på vinet. Efter en stilla stund i glaset så träder häststallet och den unkna jordkällaren fram, Bordeauxtouchen vill inte riktigt släppa taget.

Vi fortsätter fascineras av vinet under kvällens lopp. Metalliska inslag, ännu mer jord, svettig sadel tillsammans med skön mörk frukt och perfekt fatintegrering gör att vi blir helt saliga.

Att detta är ett fantastiskt vin råder ingen tvivel om och med tanke på prislappen så….vi tar inte ordet i munnen….men visst är det mycket vin för pengarna. Köprekommendation? Absolut!!!!

SB no: 73175
SEK: 149:-