2009 Crozes Hermitage Le Rouvre

Flaskorna försvann samma dag som de släpptes och vi hann inte med. Men, lugn i stormen, det brukar fyllas på i hyllorna några dagar senare….vilket också hände…..

Yann Chaves’ Le Rouvre brukar vara i den lite ruffigare skolan om man jämför med många andra viner från Crozes Hermitage. Vi älskar att dricka vår CH på den unga frukten men vis av erfarenhet vet vi att Le Rouvre brukar behöva lite tid för att bli riktigt tillgänglig. Vi kan dock inte vänta med att se hur årgång 2009 levererar i sin absoluta ungdom och poppar således omgående upp.

Färgen är imponerande kompakt och ogenomträngligt, galet mörkröd.
Doften är redan nu mångfacetterad och bjuder på björnbär, rått kött, chark, vitpeppar, svarta oliver, lagerblad, krutrök och en rejäl skopa rågummi.

Smaken är som väntat purung, det är rejält bra bett i syrorna och tanninerna är av det snällare slaget. Metalliska inslag med en gummikaraktär som ringer kvar länge och avslutas med en viss beska som biter sig fast i kinderna.
Den här frukten tillsammans med de sköna syrorna kommer att utvecklas till något riktigt bra framöver. Yann Chave levererar som vanligt och vi är glada att vi köpte en rejäl laddning den här gången.

SB nr: 99196
SEK: 199:-

N.V. Jacques Selosse Brut Initiale

Statement; vi har aldrig tidigare druckit champagne från Jacques Selosse. Trots detta känner vi oss på nåt surrealistiskt sätt väl förberedda på vad som väntar. Degorgering skedde så sent som i maj 2010 (inköp SB december 2010).

Färgen är, trots dess ungdom, lysande gyllengul och vi bjuds på en sällan skådad mousse. Doften är full av både gröna och gula äpplen, nougat, hasselnötscremé, honung, karameller och förstås, tonvis med mineraler.

I gommen bjuds vi på ett jäkla trycka. Vinet sköljer runt som en jordfräs på tungan och ligger och puttrar länge och väl. Syran är knivskarp och fylligheten är mäkta imponerande. Det här är Blancs de Blancs i sitt alldeles egna esse.

Ungt förstås, men ändå så uttrycksfullt i doft och smak. Detta i kombination med en sanslös elegans och precision gör att det nog måste tillhöra det mest intressanta vi har smakat i klassen.
Kul när ens höga förväntningar matchas till fullo. Ska bli spännande att prova igen efter ytterligare några år i ryggläge.

2007 Clos du Mont-Olivet Chateauneuf-du-Pape

Vi gör ett nytt försök att komma ur vår bloggcoma. Till hjälp har vi en 2007 Clos du Mont-Olivet från ”Les Fils de Joseph Sabon”.

Druvblandningen är 80% Grenache, 10% Syrah, 6% Mourvedre. Övriga 4% är fördelade på Counoise, Vaccarese, Muscardin, Terret Noir, Picpoul Noir och Cinsault.

Karaffen avslöjar en förföriskt ren och friskt fräsch doft av både saftiga hallon och jordgubbar. Doften är laddad med grusdammsmineraler, hallon- och lakritsbåtar samt syltade apelsinskal. Det här går vi igång på 7 dagar i veckan, herregud så insmickrande!

Gomkänslan är mjuk, rund och len, allt inpackat i en hinna av sötlakrits. Tanninerna är silkigt smekande och den långa eftersmaken avslutas på ett bittercharmigt sätt.

Vi bjuds på en kryddig upplevelse och visst anar man ett litet alkoholstick i näsan men det stör inte alls. I välluftad form så drar tonerna mer åt äppelpaj och bränt socker men vi hittar även svamp och sydfransk vegetation.

Mineralerna är rejält framträdande. Känslan att slicka på en sten är inte långt borta.
Det här är strålande briljant och precis vad vi behövde i kväll. Nu blir man nyfiken på att prova 2007 La Cuvée du Papet men den får nog ligga till sig ytterligare några år.

2005 Castelgiocondo Brunello di Montalcino

Efter en sommarkoma som varat i nära en månad så är det dags att börja blogga lite vin igen. Gårdagens after dinner wine, BdM Castelgiocondo från familjen Frescobaldi, avnjöts rätt och slätt med spröda dinkelkex tillsammans med en gudomlig bresaola.

Doften av de påtagligt syrliga körsbären varar under hela kvällen. Tillsammans med ekfat, apelsinkrokant, pomerans, saltlakrits, te och nebbiololika torkade rosor så skapas en förförisk doftpalett. Vi sitter och snurrar glasen länge och väl och bara doftar oss bort. Citrusfruktens fräschör ger ett härligt sting i doften.
Vi konstaterar att vi dricker sånt här alldeles för sällan......

Vinet är rejält fylligt med sandiga tanniner och pigga framträdande syror. Mittpartiet är klädsamt eldigt och trappas på ett snyggt sätt ned i den långa och välbalanserade eftersmaken. Ungt såklart, men ändå med en tilltalande karaktär som gifter sig utsökt med den lättsaltade bresaolan.

Det här är en lättdrucken Brunello med ett långt liv framför sig. Vi suktar efter mer….

2007 Le Tense Sassella

Trots att ett antal lådor har konsumerats här hemma av Nino Negris ”Le Tense Sassella” så har vi aldrig fått för oss att skriva någonting om våra intryck, märkligt! Än märkligare är det iom att vi verkligen har tagit vinet till våra hjärtan under alla dessa år. Nåväl, sent ska syndaren vakna.

Vingårdarna ligger i Valtellina, Lombardiet i nordligaste Italien och druvan är 100% Chiavennasca (Nebbiolo).

Doften är direkt insmickrande och förförisk. Laddad med körsbär, jordgubbar, fat, rosor, läder och saltlakrits. Efter hand tillkommer även jord och de karaktäristiska multna löven. Det här kan man sniffa på länge och väl.

I gommen är det slankt och läskande. Elegant och med en burgundisk struktur som rundas av med ett lätt bittert avslut. Galet lättdrucket och så gott, så gott.
Javisst är det här lika bra som tidigare och vad härligt det är med ett vin som aldrig gör en besviken. Årgångarna är, vad vi kan minnas, extremt jämna. Lagring i längre form har vi aldrig sett som nödvändigt utan vi slukar innehållet precis som det är. Pop ’n Pour!

Som den käre Bengt säger (förvisso om något boxvin men ändå)….”det är bara att köpaahh…”.

SB nr: 32341
SEK: 129.-

2009 Châteauneuf-du-Pape Domaine Roger Perrin

Dags för Pape och ett förmodat barnarov från Roger Perrin vars CdR Villages vi druckit med välbehag i ett antal olika tappningar under de senaste åren. Kvällens vin låg i en blandlåda som köptes via Tryffelsvinet….verkar dock vara slut nu.

Druvblandningen är en härlig kompott bestående av Grenache 72-74%, Syrah 14-16%, Mourvédre 7-9% samt övrigt Cinsault, Clairette, Counoise och Vaccarése.

Doften är initialt rejält knuten. När doftpaletten börjar veckla ut sig så är det dock ingen fräsch bärdoft som uppenbarar sig. Vi möts av cykelslang, jorddamm, herbes de provence, mörk choklad och ambrosiakaka. Långt där inne anar vi lite anonyma hallon och jordgubbar.

Barnarovet blir bekräftat vid den första sippen. Tanniner och syror biter sig fast i både tänder och tandkött. En genomgående kärnbeska bär rakt igenom den imponerande längden och avslutningen är svårflörtat alkalisk. Matkrävande om något men, enligt vår skruvade uppfattning, enormt tilltalande!

Timmar av ytterligare luftning mjukar upp så sakteliga upp de kärva dragen och frukten tränger till slut igenom vilket ger en väldigt behaglig drickupplevelse. Sista glaset är bäst vilket bekräftar utvecklingspotentialen. Vi väntar minst 3 år innan nästa påhälsning men ser redan fram mot detta!

2006 Chateau du Tertre

Bordeaux i kväll igen och nu provar vi 06:an av Chateau du Tertre (som även äger det något mer kända Chateau Giscours). Vi befinner oss alltså i Margaux denna gång….

Doften är full med härliga svarta vinbär, violer, choklad och tydlig Crème brûlée. En självklar och påtaglig, men likväl intressant, skillnad från de 06:or vi hittills har provat från Pauillac. Vi inser plötsligt att vi är rätt insnöade på Pauillac (med undantag för den Ormes de Pez vi drack i förra veckan) och att en geografisk breddning på västra stranden är nödvändig.

Smakmässigt är det väl neutralt och initialt har vi svårt att känna annat än de framträdande syrorna, de mjuka tanninerna och de gröna, beska, metalliska tonerna som tränger bort all tendens till frukt.
Vinet är dock fint strukturerat med en lång jämn smak som på ett märkligt skönt sätt ringer kvar, länge och väl, i gommen.

Under kvällen kryper så sakteliga lite typiska drag fram i doften. Mild tobak, ceder, jorddamm samt läder och allt inpackat i den karamelliserade touchen som vi anade redan vid första sniffen.

Att påstå att detta är en redan nu tillgänglig Bordeaux är direkt fel. Vi säger lagra, lagra, lagra. Om Bordeaux generellt säger vi mer, mer, mer….